Il y a bien des erreurs car la coupure de certains mots est fausse:Agraw_n_Bariz a écrit :
Voici un petit texte que j'ai intitulé " Baghrar (1) u usrir (2) ", pour illustrer le système vocalique de notation.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Idiwd Bella gh tozzomt (2) n diyéd, yafd tamghart ur sul telli gh tama nnes. Iggawer ghwalli gh iggi n tisi (3) ar as yaqqra. Lligh asd ur trur (4), inettg (5) nit ar ittazzal. Ilkemenn tigmmi i idolan (6) ar isdoqqor. Iffeghd nit sers udêggwal (7) yini yas : ma illan a Bella, yak awddi labas ?
Bella : Fâdma, Fâdma, izd darun agh tella ?
Adêggwal : urett zrîgh, makh mani tekka ?
Ifelt nit Bella yadod (8) s tgemmi, ikchem s unwal yasid ya uchaqqor (9) meqqoren, isker nit dar Baha, adjar nnes. Inna yas yadelli kra hann Baha imyar ar ittseqqar (10) d Fâdma gh tama n tergwa.
Isenn ukan ilkem ghwalli dar Baha, ar ikhellu taggurt s uchaqqor. Irzêmd Baha taggurt lli, irqqsed fellas, tazzit (11) gh ufus. Lligh izrâ Bella tazzit yurrinn s tgira, iksod. Imik ukan, igas tazzla irur, idêfert Baha.
Ammastt n tozzomt u usrir aghtinn sul yomez Baha, ifkas nit s yat teghri (12), idêr Bella s wakal. Imik, had Fâdma tuchkad. Is ka têzra khtelli Bella yudd as Baha gh wakal, tgas taghoyit (13). Tekk imik takwinn (14) fellasen atten tebdo (15). Mach ma ra zza tebdo ! Ittghwinn Baha gh Bella igas taqqayt (16), ayelligh iqqerrb unfus (17) a gis ibbi. Ghakudann add idiw Bella gh idês, yafd agayu nnes yoder (18) kullu !
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
1- baghrar:cauchemar ( en gros !)
2- asrirlace du village
3- tozzomt:milieu
4- tisi:lit
5-inettg:de nettg=sursauter
6- trur:de rendre, ici répondre
7- udêggwal:forme d'annexion de adêggwal=beau-père
8- yadod:de adod=revenir
9- uchaqqor:forme d'annexion de achaqqor=hache
10 - ittseqqar:de sqqer=chercher à séduir, charmer, draguer
11- tazzitoignard
12- teghri:forme d'annexion de tighri=coup de pied
13- taghoyit:cri
14- takwinn: de akwi=sauter
15- tebdo:de bdo=séparer
16- taqqayt:gorge, étrangler
17- unfus:souffle
18-yoder: de oder=tremper, mouiller
[ Edité par Agraw_n_Bariz le 15/7/2005 15:53 ]
La particule de direction n'est pas mise en évidence alors qu'elle est un élément grammatical spécifique amazigh. Idiw-d (et non pas idiwd) car le verbe est Diw, n'est-ce pas?
Yaf-d (et non pas yafd) car le verbe est Af!
Ilkem-nn (et non pas ilkemenn) car le verbe est Lkem!
Iffegh-d (et non pas iffeghd) car le verbe est Ffegh!
Yad'u-d (et non pas yadod) car le verbe est Ad'u!
Yasi-d (et non pas yasid) car le verbe est Asi!
Is nn (et non pas isenn) car Is est ici pronom relatif et Nn est la particule de direction d'éloignement!
Tucka-d (et non pas tuchkad) car le verbe est Acek!
Irz'em-d (verbe Rz'em)
Ireqqes-d (verbe Reqqes)
Yurri-nn (et non pas yurrinn) car le verbe est Urri!
Agh t-inn (et non pas aghtinn) car T est le pron. pers.complément direct, Inn c'est la partic. de direction.
Takwi-nn (et non pas takwinn) car le verbe est Akwi!
Ghakud-ann (et non pas ghakudann)car Ann est une autre forme de la particule de direction en tachelhit!
D'autre part, il y a une règle en écriture amazighe qui veut que le verbe et le pronom personnel complément qui le suit ou le précéde directement soient séparés par un trait d'union.
Yini-yas
Ur tt-z'righ
Ifel-t
Inna-yas
Ig-as tazzla
Id'fer-t
Ifk-as
Yudd-as
Ad ten-tebd'u
Uress ma inna Ugraw!