Origine des mots : d'où ça vient ?

Irifi

soif, grande soif


raf: avoir grand soif, être alteré (emploi rare)

[source: dic. ta-fr, M.Taifi]
 
irifi: c'est la secheresse

et par extension une grande soif

c'est plus fort que "fad"

l'equivalent pour la nouriture c'est "aghwni" (grande faim, famine)....plus fort que "lâzz"
 
azul/salut

-- l'origine du nom de "wad addahab" - "asif n murtt " (rio de moro ) et nommé par les espagnol par :" rio de oro " par plaisanterie par ce que il ny'avais que la misére et la secheresse-- et pas un seul gramme d'or.......
 
agerzam said:
j'arriiiiiiive :-D

Il se dit que le nom Touareg viendrait d'un mot qui veut dire "abandonné de Dieu" en arabe.
Il s'agit bien sûr d'un mensonge méprisant parmi d'autres comme une certaine littérature arabe nous y a habitués.

Une théorie avance qu'une partie des Touaregs présent en Lybie quand les envahisseurs arabes sont arrivés habitaient une région appelée TARGA (mot amazigh qui n'est plus à présenter).

Pour IMOHAGH

Dans l'Ahaggar (Hoggar), ce que nous prononcons Z est très souvent prononcé H.

Par exemple ZUND (comme) est dit HUND chez eux.

Donc cela correspond pour nous à IMOZAGH.

Alors sa signification...

En Tamazight, il y a 2 pluriels internes et externes, les deux peuvent cohabiter pour un mot.

Exemple :

adrar : montagne, au pluriel on trouve 'idraren' pluriel externe) ou 'idurar' (pluriel interne).

agd'ed' : oiseau --> pluriel : igd'ad' ou igd'ad'en.

Et bien pour AMAZIGH, c'est la même chose.

pluriel externe : IMAZIGHEN

pluriel interne : IMUZAGH (comme 'agadir - igudar')

Et avec la prononciation du Hoggar ca devient IMOHAGH !

voilà :)

PS : d'utres régions Touareg transforme le Z en J ou CH, on trouve ainsi aussi :

IMUCHAR, IMAJIGHEN,...

et la langue :

Tamahaq, tamacheq, ... (avec le -ght qui passe au Q comme dans TAFINAGHT --> TAFINAQ, pluriel...TIFINAGH ;-) )




[ Edité par agerzam le 15/7/2005 19:31 ]


Au Rif, le mot "Ahaggar" signifie " petit chien". Souvent les parents disent cela à leurs gamins !

Ay Ahaggar !
 
outmazirt said:
Connait-on l'origine des mots suivants:



et le mot "Rif"? rapport avec irifi? soif?



[ Edité par outmazirt le 11/12/2003 13:34 ]



Le Rif veut dire " côte" chez une partie des Rifains et chez les Kabyles.

Il existe des coins dans le Rif qui s'appelle " Tarifa" ou plutôt " trifa" pour désigner les plaines qui se trouvent entre la mer et la montagne.
 
agerzam said:
Merci faaaaatima :)

Donc gam serait bien une particule qui exprime le passé (?)

Dans le cas que tu as évoqué :

gamli : avant

peut peut-être s'expliquer comme suit :

- gam : particule qui exprime le passé (origine ?)
- ili : exister

gam + (i)li = gamli = CE QUI A EXISTE : AVANT
-
-
------ fausse explication ci dessus ,,,,
--------------------------------------------------
---- GAM = L'HEURE (( assa àa s taàrabt ))
--------------------- gam lli = l'heure passé ( tout a l'eure )
(
 
passant said:
Le Rif veut dire " côte" chez une partie des Rifains et chez les Kabyles.

Il existe des coins dans le Rif qui s'appelle " Tarifa" ou plutôt " trifa" pour désigner les plaines qui se trouvent entre la mer et la montagne.

-Il existe une ville en espagne qui porte le nom de TARIFA.

-Et la ville du sud marocain, TRAFAYA? ca vient du Rif?

-peut etre le mot arifi=soif vient du fait qu'en montant le Rif, on a soif...
 
Asenti (las'el) n wawal "tameddit"

Azul fell-awen,

Awal "tameddit" ad yili yekka-d seg yiwen wemyag (verbe) amaziγ aqbur, ur t-nessin ara deg teqbaylit n tama-nneγ (Tizi Wezzu), maca mazal yettuseqdac ass-a deg tmaheγt n Uhaggaṛ. Wagi d amyag mdu.

Mdu s tmaheγt anamek-is kfu neγ fakk.

Tameddit d lawan anda ay yettfakka, anda ay imeddu wass, dγa γef way-a ay s-semman yimezwura tameddit.

Ass-a, neqqar daγen : tameddit deg unamek n taggara. Neqqar : argaz n tmeddit γef wemdan iteddun s tidet deg ddunit, d win ay γef tzemreḍ ad ttekleḍ, iteddu s ṣṣfa d nneyya, ur k-ixeddeε ara. Mi ara d-nini winna maci d argaz wukud ay tezmer tmeṭṭut-nni ad tsellek tameddit-is, anamek-is dakk-n tameṭṭut-nni tuγ yir argaz, tameddit-nsen, azekka-nsen, taggara-nsen ur tessefṛaḥ ara.

Ar tufat

Rzut ghef :

http://fr.groups.yahoo.com/group/imedyazen1/


http://imedyazen1.tripod.com/index.html
 
Agerruj (trésor)

Azul fell-awen,

Awal "agerruj" nesseqdac-it seg zik deg teqbaylit, u neqsed-d yis-s ay-n yeffer walbaâd' d ssâaya seg way-n ghalyen, ama d idrimen negh d ddheb, d lfett'a, d lwiz negh d ay-n nid'en.

La nettxemmim dakk-n awal-a ad yili yekka-d seg uz'ar amazigh aqdim ara yilin yefka-d digh amyag "greh" deg tmaheght. "Greh" anamek-is rbeh'. Ihi, deg las'el, awal "agerruj" yebgha ad d-yini "ay-n ay d-irebbeh' wemdan".

[h] n tmaheght n Uhaggar' (deg Ldzayer) yekka-d seg [z] n tmazight taqdimt, ghef way-a ay nettaf dakk-n llan at'as n wawalen yesâan [z] deg tmazight n ugafa, ttwant'aqen-d s [h] deg tmaheght n Uhaggar' : izi ==> éhi, tamazight ==> tamaheght; azal (ass) ==> ahel; atg. Dgha d ay-a ay izemren ad agh-yeddj ad nxemmem dakk-n "agerruj" ad yili yekka-d seg wemyag amazigh aqdim "grez" (anamek-is rbeh'). D acu kan, nettwali daghen dakk-n [z] amazigh anes'li yettughal d [j] deg kra n wawalen. Imuhagh n Niger qqaren i yiman-nsen "imujagh" (asuf : "amajegh"), yernu awal-a, d ay-n ibanen, yekka-d seg "amazigh". Dgha d ay-a ay izemren ad agh-d-yeddj ad d-nini dakk-n awal "agerruj" ad yili yekka-d seg wemyag "grez", u ahat llan qqaren-as deg las'el "agerruz", sakk-in, ibeddel u qqlen nett'qen-t-id "agerruj".

Tanemmirt

Rzut ghef :

http://fr.groups.yahoo.com/group/imedyazen1/
 
Adgher (sangsue)

Tameddit tamerbuḥt fell-awen,

Deg tmurt n Leqbayel, yella yiwen uγersiw qqaren-as "adγer". Wagi d yiwet n twekka yettidiren deg waman, ini-yines (llun-is) yeγma, d aberkan neγ d aqehwi, u mi ara tennal aksum n medden, tettanṭaḍ deg-s u tettsummu seg-s idammen.

Awal "adγer" ad yili yekka-d seg wemyag amaheγ dγer, anamek-is nṭeḍ neγ lseq, imi adγer yettanṭaḍ, ilesseq deg weksum n medden. Ay-a daγen yesbanay-d dakk-n amyag (verbe) dγer ay yellan ass-a deg tmaheγt yella yettuseqdac daγen deg teqbaylit taqdimt. Deg tmaheγt, awal amedγar lmeεna-s llesqa.

Ass-a, adγer la t-sseqdacen i udawi deg kra n sbiṭarat. Deg kra n tmiwa n Tmurt n Leqbayel (am deg Aïn-el-Hammam), adγer qqaren-as taleṭṭaḍt. Tella diγ yiwet n taddart deg tama n At Lqayed, deg Tmurt n Leqbayel, teqreb s Iwaḍiyen, u tuzga-d deg wedrar ĞeṛĞeṛ, qqaren-as Taleṭṭaḍt
 
Back
Top