Izsuran n tudert

Agrawal

New Member
IZEWRAN N TUDART

Tweddared-ayi
Am tseyneft deg rym ;
ArezuY xaf-m
Di mkur aqemmum ,
Char tew3ared !
WseY a cem d-ekkseY !
***************
XseY a Cem D-ekkseY
Jar iccar d weysum ,
A Cem gweY d arecti
A zzay-m arebiY antun
A cem eggeY d tamedjaht
D rbenet deg weYroum ,
A cem eggeT d nsima
I yijdi ad imun ,
A zzay-m bniY dsas
N wawar ad iddum ,
A cem eggeY deg Firu
d znayar i wadjun
Huma a zzay-m cedheY
Deg weydud amimun
A cem eggeY d ta3edjan
X tqucet n wetmun .
Isem–nnem , a yisem–nnem !
Isem-nnem icuq
Di 3la menkur tammurt ;
Char tenuYed
Am rehrar di tzegwaret !
xseY a cem d-eksseY
d tasarut n tewwart ,
a cem eggeY d tasedjet
deg yiri n thenjart,
a cem zzuY , d aYemmuy
N tidet deg wur n temmurt ,
A tewted izewran
I Ya imenYen di tudart .

Nador 1993
Fadma El Ouariachi
 
Azul,

Ini yyi ghar ay agrawal, maxx lligh ur a ttarat zund medden. Igh trit ad ak naqqra, ixssa k ad ttarat ghiklli kullu skaren imzza n udghar ad. Hann righ ad ak aqqragh, macc a kka zergh a gwma tuggt n id "e" d "s" gh kra igat mani, ifadden ur a sul ttirin tawada tjjten allen. Ghayan ad yiwin, tZrit keyyin nit is ixf nek, lligh ur a dik tmsiwilen medden.

Hati ixssa ad nummer d nemmagh ad ur nssicqqu tirra n tmazight, fadd ad agh aqqran ayt darngh. Imma ghiknna a gwma nu lli s a ttarat, is rad ruren.

Hati awttas negh, igat gh umzwaru ad nsseklem tabrat lli darngh i tarwa n tamazight, ghaya-n af d iqqan ad asen nssaghwd agharas, urd ad-n sul gis nsàtu ifrgan d iknariyen d ka igat anaw n ummukris .

Tsurft yyi igh a k nnigh awal ad !
 
waggag said:
Azul,

Ini yyi ghar ay agrawal, maxx lligh ur a ttarat zund medden. Igh trit ad ak naqqra, ixssa k ad ttarat ghiklli kullu skaren imzza n udghar ad. Hann righ ad ak aqqragh, macc a kka zergh a gwma tuggt n id "e" d "s" gh kra igat mani, ifadden ur a sul ttirin tawada tjjten allen. Ghayan ad yiwin, tZrit keyyin nit is ixf nek, lligh ur a dik tmsiwilen medden.

Hati ixssa ad nummer d nemmagh ad ur nssicqqu tirra n tmazight, fadd ad agh aqqran ayt darngh. Imma ghiknna a gwma nu lli s a ttarat, is rad ruren.

Hati awttas negh, igat gh umzwaru ad nsseklem tabrat lli darngh i tarwa n tamazight, ghaya-n af d iqqan ad asen nssaghwd agharas, urd ad-n sul gis nsàtu ifrgan d iknariyen d ka igat anaw n ummukris .

Tsurft yyi igh a k nnigh awal ad !

Azul Waggag.
Tanemmirt f tannayin enek.

1. Ma terid ad et tennid ese: "Ghayan ad yiwin, tZrit keyyin nit is ixf nek, lligh ur a dik tmsiwilen medden."

2. Tennid: "Hati ixssa ad nummer d nemmagh ad ur nssicqqu tirra n tmazight, fadd ad agh aqqran ayt darngh. Imma ghiknna a gwma nu lli s a ttarat, is rad ruren."

Essenegh mad terid ad et tennid. Mac teghaled ka is ceqqant tirra enew. Ur ceqqint, is rxant. Mac tamukrist, yeqqan ed ad asen melagh ie medden maxx alligh ar ettaragh ese ghemk-ann.

Zud ghila key nit, hat essenegh mad turid ede ma mek ad ese ettarad. Mac nekk ur sul righ ad ettaragh "mek-nna hilli." Righ ad ettaragh Tamazight zund akw ghemk-lli ese ar ettyarant tutlayin yandtenin. Righ kagatt taguri ad ette akw nettara ese yat t'gharast, nedtefur tajerrumt n Tamazight lli ese agh ed yeqqan ad ese ette sul nit nezekkwu.

Ede nekk, ur ar ettaragh tacelhit yeqquren (meqqar as nit essenegh); ar ettemaghegh ad ettaragh Tamazight lli r-ad yegher kaygat Amazigh gh Merruk.

3. Tamedyazt ann "Izsuran n tudert", uzenegh et en ie souss.com ghemk-lli ese ettyara gh rifamazigh.com. Ur dhe nek ad ese ette yuran.
 
Azul Waggag.

Adj agh ad neszer mani gh ellant t'mukrisin.

R-ad asigh tirra enek ad gent amedya.

Turid: "Ini yyi ghar ay agrawal, maxx lligh ur a ttarat zund medden. "

Ini yyi?

Essenegh is terid ad tennid: Ini ayi (tell me).

Mac yan yettelmaden Tamazight, ur r-ad yessen is as tennid:

"Ini ayi" (tell me) negh "Yeni eyi" (yessuda eyi)

Igh asent tessefelded, zund zund, [iniyyi], mac ur gint yat.

Zser:

Ini = (tell)

Ini ayi
Ini as
Ini agh
Ini asen
Ini asent

Yenna y-ayi
Yenna y-ak
Yenna y-am
Yenna y-as
Yenna y-agh
Yenna y-awen
Yenna y-awent
Yenna y-asen
Yenna y-asent

Mac "ni" yezseli:
ni = essudu.

Yeni eyi (eyi ur dhe ayi)
Yeni ek
Yeni kem
Yeni et
Yeni ette
Yeni agh
Yeni kwen
Yeni kwent
Yeni ten
Yeni tent.

Mad righ ad ak et ennigh, ad ur nettara ghayelli mmu nesseflid, mac ad nettara kaygatt taguri ese ugayyu enes.

"ayi" ede "eyi" ur gint yat t'guri.

Tenegha eyi t'fruxt.
Mac,
Temela ayi t'fruxt.

Is tukwezed maf sawalegh?
 
Surf yyi igh ak-n ur skergh asurri. Macc yat ghawsa a gwma tettu st a st igan, hati nekknin ur darngh awnk igan wingh, ur nga indraf, nella gh ddu ufus n izakaren. Ixxssa a nemmagh ghar awal negh ad tt ur tut tayyit, yaghn arwas !


Ghaya-n aff iqqan ad ur nssicqqu i ayt maten ngh tirra n tmazight, ad asen ur ntgga ifrgan gh ugharas. Meknna s ten nsserxa, hati rad ifulki, ra sul iswajg, ifrukssu, iflujju... !


Tnnit yyi yan idiwi (exemple s tachlhit iqqurn) n : ini yyi----> ssudu yyi.Nekknin a gwma ur nettini ghika-n gh Suss. Ar tt ntteni s tumla tamskert (forme factitive), sni (ex. idiwi: snigh ayyis skergh abaraz !)

Igh-d nitti a nZer mad igan aàuriD d ma tt ur igan. Ayt Warayen ar ttinin i imghil w urgan, aqllal. Nekknin gh Tfrawt ar tt nettin i ugayyu, ixf,

Awa Zer za keyyin...

Nekkin a gwma, ar siggilgh ad sserxugh tirra n tamazight ar ttemi fadd ad yyi aqqran midden. Igh ka idda yan umazigh acku icqqa fella-s ad ighr, hati ixssa yagh.

Ixssa ad neg inummar (intelligents) ad ur neksar turart n ighnan n Imazighen lli ur innan ay amar i tmazight a kka sul tsunfus.
 
nkkin yat tghawsa ad ggummigh ad fhemgh: maxx aylligh ad ttinin kra gh middn i tamzirt negh "MERRUK"!! magh t-id iwin?? acku zgh mad ssengh, idzayriyn a yaqqran i tmazirt negh s ghemk-ann. is laH kullu ismawn afad a nnaqqra i tmazirt negh "merruk", yak merruk yuck-ad zgh "merrakc" neghd "amur-n-akwc"? igh akkw nenna ur trDam ad ttinim "lmghrib" acku iga taaàrabt, ini yat as ka ghemk-ann agh-tt-id feln aitdarengh agh zwarnin, urd ghemklli yas ttinin idzayrin!
 
Yafelman,

hati Mohamed V ad iskren gh Tmazirt n Murrakwc negh Fas lli s ay as ttinin ayt tturk , lmaghrib, gh isggwasen n sin ignaren d mraw (les années cinquante) n tasut lli izrin. Ur jju-d tamazirt negh ad st ikkan tussan s man assagh a-n. Awa ghika-n ad gan tghawsiwin a gwma.

Izakren n iàalawiyen ran ad skaren gh tmazirt negh tinsen...Ghayan ad yiwin lligh as assagh waàraben fadda ad fken tazrfant (légitimité) i izmawen nes (l'autorité, le pouvoir..).

Nekkin, gh mad si iZlin, wanna isaqsan, ar as ttinigh tamazirt inu tgat Tmazgha n tagut...Merruk ura Lmaghrib ur dari ma sisen skargh.

Awa ghika-d ad gant tannayin inu !
 
waggag said:
Surf yyi igh ak-n ur skergh asurri. Macc yat ghawsa a gwma tettu st a st igan, hati nekknin ur darngh awnk igan wingh, ur nga indraf, nella gh ddu ufus n izakaren. Ixxssa a nemmagh ghar awal negh ad tt ur tut tayyit, yaghn arwas !


Ghaya-n aff iqqan ad ur nssicqqu i ayt maten ngh tirra n tmazight, ad asen ur ntgga ifrgan gh ugharas. Meknna s ten nsserxa, hati rad ifulki, ra sul iswajg, ifrukssu, iflujju... !


Tnnit yyi yan idiwi (exemple s tachlhit iqqurn) n : ini yyi----> ssudu yyi.Nekknin a gwma ur nettini ghika-n gh Suss. Ar tt ntteni s tumla tamskert (forme factitive), sni (ex. idiwi: snigh ayyis skergh abaraz !)

Igh-d nitti a nZer mad igan aàuriD d ma tt ur igan. Ayt Warayen ar ttinin i imghil w urgan, aqllal. Nekknin gh Tfrawt ar tt nettin i ugayyu, ixf,

Awa Zer za keyyin...

Nekkin a gwma, ar siggilgh ad sserxugh tirra n tamazight ar ttemi fadd ad yyi aqqran midden. Igh ka idda yan umazigh acku icqqa fella-s ad ighr, hati ixssa yagh.

Ixssa ad neg inummar (intelligents) ad ur neksar turart n ighnan n Imazighen lli ur innan ay amar i tmazight a kka sul tsunfus.

Azul Waggag.

Nekk ar ettinigh is agh ed yeqqan ad nettara Tamazight, ur dhe ad ette (stt) nesawal s tirra.
Amedya tirra enek nit. Igh ar ettarad, hat zund igh ar ka tesawaled.

1. Turid: “yyi”

Ma yegan “yyi”?

Ennigh ak nekk hat ur telli “yyi” gh Tamazight.

Tella:
“ayi” d “eyi”
(zser uzen enew lli yezwuren)

Yeqqan ed ad nezseli snat t’guriwin ann gh tirra acku ur gint yat.
Ini ayi ma tennid gh t’ghawasa y-ade?

2. [ini yyi]
Tella:
“Ini ayi” (tell me) d “Yeni eyi” (= Rebigh et).
Hat ur gint yat. Mac igh asent tesellat, amezzugh enek ar ak ed yettawi is gant yat gh w-awal: [ini yyi].

Zund ukan gh Tafransist: Son, sang, cent… Meqqar gh gant yan gh w-awal, ur gint yan gh tirra.

3. Ar ettinim gh Souss: “snigh ayyis skergh abaraz”

Ur y-ak sawalegh f “Tasusit” negh “Tarifit”…
Ar sawalegh f Tamazight.

[Snigh] meqqar ed nit tucka ssegh “ni”, ur gint yan.
Ni aghyul.
(key negh kem) a r-ad yeni aghyul.
Mac,
Esse-ni aghyul.
Aghyul a r-ad yeni f kra. Zund: “Esse-ni aghyul f ukamiyun.”
Amedya:
Esse-ni afrux f ughyul. = Asey afrux, tesnid et f ughyul.

Imedyaten yadtenin:
Nedu – Esse-nedu.
Lse- Esse-lse.
Kcem- Esse-kcem.
Eddu- Esse-eddu.
Nze- Esse-nze.


Tennid:
“Igh-d nitti a nZer mad igan aàuriD d ma tt ur igan. Ayt Warayen ar ttinin i imghil w urgan, aqllal. Nekknin gh Tfrawt ar tt nettin i ugayyu, ixf”

Xettad ur tegi tamukrist. Afessay nes tirra (orthography).
Ur dhe wanna ed ka yuckan ar yettara s mek nna yera. Ur telli kra n tutlayt gh iggi n w-akal ettaran medden tar (bla) tajerrumt (grammar) d umlawal (dictionary).
 
yafelman1 said:
nkkin yat tghawsa ad ggummigh ad fhemgh: maxx aylligh ad ttinin kra gh middn i tamzirt negh "MERRUK"!! magh t-id iwin?? acku zgh mad ssengh, idzayriyn a yaqqran i tmazirt negh s ghemk-ann. is laH kullu ismawn afad a nnaqqra i tmazirt negh "merruk", yak merruk yuck-ad zgh "merrakc" neghd "amur-n-akwc"? igh akkw nenna ur trDam ad ttinim "lmghrib" acku iga taaàrabt, ini yat as ka ghemk-ann agh-tt-id feln aitdarengh agh zwarnin, urd ghemklli yas ttinin idzayrin!

Azul Yafelman.
Teghwezaned. Merrakc ad yega. Ur yegi lmeghrib ula merruk.
 
Agrawal said:
Azul Yafelman.
Teghwezaned. Merrakc ad yega. Ur yegi lmeghrib ula merruk.

-
-- teghwZ'anm aKKw s sin itun : murakuc a iga urd lmaghrib , ghayann add yiwin ay lli ix ur iT'T'if id babnes (((((( murakuc = la patrie du dieu ))))))
 
tinmel n unufel

Agrawal said:
Azul Waggag.

Adj agh ad neszer mani gh ellant t'mukrisin.

R-ad asigh tirra enek ad gent amedya.

Turid: "Ini yyi ghar ay agrawal, maxx lligh ur a ttarat zund medden. "

Ini yyi?

Essenegh is terid ad tennid: Ini ayi (tell me).

Mac yan yettelmaden Tamazight, ur r-ad yessen is as tennid:

"Ini ayi" (tell me) negh "Yeni eyi" (yessuda eyi)

Igh asent tessefelded, zund zund, [iniyyi], mac ur gint yat.

Zser:

Ini = (tell)

Ini ayi
Ini as
Ini agh
Ini asen
Ini asent

Yenna y-ayi
Yenna y-ak
Yenna y-am
Yenna y-as
Yenna y-agh
Yenna y-awen
Yenna y-awent
Yenna y-asen
Yenna y-asent

Mac "ni" yezseli:
ni = essudu.

Yeni eyi (eyi ur dhe ayi)
Yeni ek
Yeni kem
Yeni et
Yeni ette
Yeni agh
Yeni kwen
Yeni kwent
Yeni ten
Yeni tent.

Mad righ ad ak et ennigh, ad ur nettara ghayelli mmu nesseflid, mac ad nettara kaygatt taguri ese ugayyu enes.

"ayi" ede "eyi" ur gint yat t'guri.

Tenegha eyi t'fruxt.
Mac,
Temela ayi t'fruxt.

Is tukwezed maf sawalegh?

Ssuref-iyi ad ak-inigh mas gant temsirin-nnek (leçons) zegh tin tinmel n unufel.
Han taseftit n umyag (verbe) NI (monter) tekka arwas! max ar nettini YENI?
uhu a gwma! ar nettini ar nettara INI!
Man za idrirawen (references) lli gh d-teghwrit may-ad?
Ikka-tt-nn dari ya umeddakkwel, kudenna ikwmi aghwenfif (kif)ar ittara tajerrumt n tmazight lli d-ighwi gh talmanit acku ighra tutlayt n talmanit, inna-yi han han ghemk-ann s nn-iqqan ad ttyara tmazight!
Nekkin, nnigh-as han tussna ur tughed s tkemmayt negh tissi n warrub (vin), han imassanen ar sskaren addal (sport) ccen ma ifulkin, iwa, ftun s tewwuriwin-nnsen.

Igh nra ad ned'fur azeghwz'en-nnek rad nessker i tmazight ya ugwemmay ur jju illan zund taselmat (institutrice) lli ssafd'en s adrar ad tessgher azzanen imazighen ; nettat ur tessin tamazight; ar ttarem ad tesselmed taarabt i 40 n wazzanen ayelligh ur tez'd'ar, tnufel ar asen-ttini:
A=D
B=T
C=N
1=4

Iwa, isekkilen n tmazight talatinit hati tella yat temyurt lli d-issefta Inalco, ar sis ttaran willi freknin ula willi ttirinin ghayelli is'kan (ibnan) f tidet.
Nekwni, gh Lmeghrib negh gh Merruk negh gh Tmazgha n tagut, gguten willi ttirinin ad ssekren tamazight-nnsen zund igh llan ghar nettni gh yat tegzirt!
Max ur tessnem mas llan gh Ircam willi d-sskernin ismawen n iyyaren gen zund is ur gan Yananyer, Febrayer, Mars, Ibril, Mayyu, Yunyu, Ghuct, Cutanbir, Ktuber, Nuwanbir, Gujanbir iyyaren imazighen; ula ussan ssekren-d ismawen-nnsen, ttun is llan yadelli willi d-tessker Tkadimit tamazight: Arim= Lundi; Aram= Mardi; Ahad= Mercredi; Amhad= Jeudi; Sem= Vendredi; Sed= Samedi; Acur= Dimanche.
 
Nugelda said:
Ssuref-iyi ad ak-inigh mas gant temsirin-nnek (leçons) zegh tin tinmel n unufel.
Han taseftit n umyag (verbe) NI (monter) tekka arwas! max ar nettini YENI?
uhu a gwma! ar nettini ar nettara INI!
Man za idrirawen (references) lli gh d-teghwrit may-ad?
Ikka-tt-nn dari ya umeddakkwel, kudenna ikwmi aghwenfif (kif)ar ittara tajerrumt n tmazight lli d-ighwi gh talmanit acku ighra tutlayt n talmanit, inna-yi han han ghemk-ann s nn-iqqan ad ttyara tmazight!
Nekkin, nnigh-as han tussna ur tughed s tkemmayt negh tissi n warrub (vin), han imassanen ar sskaren addal (sport) ccen ma ifulkin, iwa, ftun s tewwuriwin-nnsen.

Igh nra ad ned'fur azeghwz'en-nnek rad nessker i tmazight ya ugwemmay ur jju illan zund taselmat (institutrice) lli ssafd'en s adrar ad tessgher azzanen imazighen ; nettat ur tessin tamazight; ar ttarem ad tesselmed taarabt i 40 n wazzanen ayelligh ur tez'd'ar, tnufel ar asen-ttini:
A=D
B=T
C=N
1=4

Iwa, isekkilen n tmazight talatinit hati tella yat temyurt lli d-issefta Inalco, ar sis ttaran willi freknin ula willi ttirinin ghayelli is'kan (ibnan) f tidet.
Nekwni, gh Lmeghrib negh gh Merruk negh gh Tmazgha n tagut, gguten willi ttirinin ad ssekren tamazight-nnsen zund igh llan ghar nettni gh yat tegzirt!
Max ur tessnem mas llan gh Ircam willi d-sskernin ismawen n iyyaren gen zund is ur gan Yananyer, Febrayer, Mars, Ibril, Mayyu, Yunyu, Ghuct, Cutanbir, Ktuber, Nuwanbir, Gujanbir iyyaren imazighen; ula ussan ssekren-d ismawen-nnsen, ttun is llan yadelli willi d-tessker Tkadimit tamazight: Arim= Lundi; Aram= Mardi; Ahad= Mercredi; Amhad= Jeudi; Sem= Vendredi; Sed= Samedi; Acur= Dimanche.


---
--
ur éyé gikk /gikkm :yuddgh a nuglida is tesnet tamazight maccant iwaliwn ad a manik a s atn nttini zikk :ikka tt inn dari =illa amacc dari //yan w ayyur / sin yern / irn = les mois ///
tinmel = l'indicatrice( celle qui indiquent )- ( de mel = indiquer )(( pour l'école on dit : aghg'ummi = par ou pour la lécture))
- ikk = le parcours /itinéraire---------
-téghré = addaàwa s taàrabt-
-------- ils n ibudrarn ------------------------------------------------------------------------------

-dans le language on dit aussi: nnix as ghmkad yeni eye ghmkann //
 
Back
Top